3:12-utredningen – Förslag om nya regler för fåmansföretag

Sweden

Regeringen beslutade den 25 maj 2022 att tillsätta en kommitté för att utreda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna. Kommitténs uppdrag var att lämna förslag på förenklingar av detta relativt komplexa regelverk. Uppdraget har under tidens gång ändrats och utvidgats till att bl.a. omfatta regelverkets konsekvenser för kvalificerade personaloptioner (KPO:er). Den 3 juni 2024 publicerade kommittén sitt förslag (SOU 2024:36). I denna artikel går vi igenom förslagets huvuddrag.

Huvudtemat för förslaget – Förenkla och förbättra!

De s.k. 3:12-reglerna tillkom ursprungligen för att förhindra att högre beskattade förvärvsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster — aktieägare som arbetade i ett företag tog ut utdelning istället för lön. För att förhindra en sådan inkomstomvandling infördes ett regelkomplex som i praktiken delar upp utdelningen i en pott som beskattas som lön och en pott som beskattas som kapitalinkomst. Uppdelningen har kommit att förändras på olika vis, bl.a. med vissa lättnader för att stimulera företagande. Den gängse uppfattningen har dock varit att reglerna både är alltför praktiskt komplexa att tillämpa och kanske inte heller helt framgångsrika i att stimulera företagande.

Det nyligen presenterade förslaget — med titeln Förenkla och förbättra!   ämnar att genom enkla, enhetliga och överskådliga regler skapa goda villkor för både små och växande företag. Det betonas att en viktig beståndsdel i uppdraget varit att hitta en balans mellan dels behovet av att stimulera ökat entreprenörskap, skapandet av fler arbetstillfällen och högre tillväxt, dels reglernas syfte att förhindra inkomstomvandling.

De stora förändringarna

  • Modellen för att räkna gränsbelopp, som beskattas med en effektiv skattesats om 20 %, ersätts med en ny enligt följande:
    • Grundbelopp om 4 inkomstbasbelopp (304 800 kr, 2024). Beloppet gäller per företag och individ.
    • Lönebaserat belopp, beståendes av 50 % av företagets (och dess dotterföretags) totala löner fördelat på samtliga delägares respektive andelar i företaget. Dock ska s.k. löneavdrag göras om 8 inkomstbasbelopp (609 600 kr, 2024). Vidare kvarstår taket om att det lönebaserade utrymmet maximalt kan uppgå till 50 gånger den egna lönen.
  • Tidigare krav på egen lön eller särskild andel i företaget slopas.
  • Möjligheten att spara gränsbelopp (s.k. sparat utdelningsutrymme) bibehålls dock utan rätt till förräntning enligt dagens regler.
  • Förräntning på omkostnadsbelopp bibehålls, dock bara på belopp överstigande 100 000 kr.
  • Nuvarande skilda s.k. takbelopp vid utdelning resp. kapitalvinst ersätts med ett gemensamt enligt följande:
    • Takbelopp om 90 inkomstbasbelopp (6 858 000 kr, 2024).
    • Beskattningsåret och de två föregående åren får beaktas.
    • Närståendes utdelningar eller kapitalvinsters får beaktas.
  • Närståendekretsen snävas in genom att syskon undantas.
  • Den s.k. karenstiden om 5 år sänks till 4 år.
  • Nivån på minst 30 % för utomstående ägande ska numera uttryckligen framgå i den s.k. utomståenderegeln.

Våra kommentarer

Fåmansföretagsreglerna har under lång tid diskuterats och kritiserats för att vara komplicerade, trots (eller kanske på grund av) den mycket omfattande rättspraxis som finns på området. Även Lagrådet har vid ett flertal tillfällen framfört synpunkter på reglernas komplexitet. De grundläggande rekvisiten för när reglerna ska tillämpas (t.ex. uttrycken ”verksam i betydande omfattning”, ”utomstående” och ”samma eller likartad verksamhet) lämnas tyvärr oförändrade i betänkandet, varför reglernas komplexitet kommer att bestå. Detta trots att experter i utredningen, i ett till betänkandet fogat särskilt yttrande, gjort förtjänstfulla försök att bringa klarhet över begreppen.

I de delar som kommittén lämnar förslag till förändringar, t.ex. när det gäller den nya modellen för beräkning av gränsbelopp, förefaller dock förslagen leda till tydliga förenklingar. Det återstår att se vilken praktisk effekt dessa schablonmässiga regler, om de genomförs, kommer att få för den stora och diversifierade mängd fåmansföretag som är verksamma i Sverige.